Category : Retusch i media

Jag kan se absolut det positiva i att en tydlig och synlig märkning kan hjälpa yngre människor att försvara sig bättre mot överdrivna ideal. Diskussionen bör självklart finnas. Samtidigt tror jag att många unga vet exakt vad man kan göra med digitala bilder nuförtiden, och jag undrar om den kunskapen räcker som försvar? Kilar det sig ändå inte in en misstanke om att man inte duger som man är? Problemen ligger med andra ord på flera plan och det känns aningen tunt att fokusera på den digitala aspekten. Som förevändning att ta tag i diskussionen och debatten fungerar det, men en diskussion om hur vi internt hanterar ideal(bilder) är minst lika viktig som att diskutera bildverktygen i sig.

Förfinandet av verkligheten börjar långt tidigare med smink, belysning och fotograferingen i sig, som faktiskt inte är en neutral avbildning om nu någon trodde det. Kan ideal överdrivas förresten – är det inte därför de kallas just ideal? Är det fel med ideal – eller bör vi rentav föra en annorlunda diskussion? För min del står det helt klart att våra inre försvar, eller verktyg att hantera detta med är minst lika viktigt att prata om, som bildverktygen i sig.

Ibland poppar de upp från ingenstans. Dvs folk jag inte hittat på nätet förut trots att de finns, som Erik Johansson och hans retusch-sida alltelleringet.com, nästan i huset bredvid. Kul är det i alla fall att upptäcka begåvade individer med samma intressesfär. Erik bjuder på intelligenta och väl genomförda bildmanipulationer baserade på eget fotograferande.

 

Inte sprillans dagsfärskt, men jag vill ändå visa det här, som ett inlägg i retuschdebatten. Skönheterna (?) Britney Spears, Leona Lewis och Christine Aguilera kränger sina skivor med annonser i Berlin, och man har klistrat på photoshop-interfacet i fejset på damerna.

I lagerpaletterna kan man läsa saker som Legs 2A, Body 45B etc. Många ler nog, och en och annan kanske också får sig en avsedd tankeställare. Jag kan också tänka mig att många inte förstår alls vad det handlar om, photoshop är ju trots allt för en begränsad skara människor och användare.

Dock tror jag att ett sådant tilltag kan skapa många nyttiga spontana diskussioner om alla de förskönade bilder vi dagligen möts av, och mäter oss mot. Enligt mitt tycke är den mesta kommersiella retuschen vansinnigt stereotyp och tråkig. Det alltför förskönade ansiktet eller kropp blir bara en tom fantasi. Som en skyltdocka ungefär. Retusch får ju en hel del skit av den anledningen, med all rätt. Bäst blir det när den bär upp en bra idé, och inte nödvändigtvis osar av ekvilibrism. Att en fantastisk bild passerar som helt och hållet trovärdig kan rentav försvåra för budskapet tror jag. Man kan fastna i letandet efter den avslöjande detaljen, istället för att ryckas med av idén bakom bilden.

Relaterade länkar

1. Jag surfade nyss runt på “mina” sökord, och sprang på de här synpunkterna på retusch hos “Hanneles paradis på hisingen” (Göteborg). Den tangerar innehållet i den här artikeln.

2. Testade Twinglys nya Microblog Search och fann beröringspunkt med artikeln “VM i retusch!” i Charlotta Flinkenbergs på CHIC (okt. -08). Charlotta (eller tidningen CHIC) använder f.ö. Twitter att mikroblogga med, precis som jag (ibland).

Sprang på den här reklamen på nätet nyss. Återigen bevisas min tes att bra retusch inte behöver vara särskilt avancerad. Den är helt i min smak då den bygger på en bra idé, snarare än ekvilibristiskt genomförande.

På kampanjsajten finns en “före och efter” bild, i form av en flashanimation i introt.

På photoshopdisasters.blogspot.com kan man se att man retuscherar även i Iran. Jag har inte idkat källkritik här, men har sett i svensk media att bilderna “misstänkts vara retuscherade”. Inget nytt under solen. Alla retuscherar, klonar och manipulerar bilder. Demokrat som despot.