Tag : reklam

Jag kan se absolut det positiva i att en tydlig och synlig märkning kan hjälpa yngre människor att försvara sig bättre mot överdrivna ideal. Diskussionen bör självklart finnas. Samtidigt tror jag att många unga vet exakt vad man kan göra med digitala bilder nuförtiden, och jag undrar om den kunskapen räcker som försvar? Kilar det sig ändå inte in en misstanke om att man inte duger som man är? Problemen ligger med andra ord på flera plan och det känns aningen tunt att fokusera på den digitala aspekten. Som förevändning att ta tag i diskussionen och debatten fungerar det, men en diskussion om hur vi internt hanterar ideal(bilder) är minst lika viktig som att diskutera bildverktygen i sig.

Förfinandet av verkligheten börjar långt tidigare med smink, belysning och fotograferingen i sig, som faktiskt inte är en neutral avbildning om nu någon trodde det. Kan ideal överdrivas förresten – är det inte därför de kallas just ideal? Är det fel med ideal – eller bör vi rentav föra en annorlunda diskussion? För min del står det helt klart att våra inre försvar, eller verktyg att hantera detta med är minst lika viktigt att prata om, som bildverktygen i sig.

Bilden av pulverlackeringssprutan ska användas främst till en vepa i Assars monter på mässan Elmia subcontractor 2009 som startar den 10:e november i Jönköping. Assars Industri AB arbetar med högkvalitativ pulverlackering främst för inomhusbruk.

Detta jobbet gick ut på att följa en idé som fanns hos kunden som också hade fattat tycke för bokstäver i en viss stil. Superrealism var – som synes – inte målet för bilden som helhet. AD-rollen och projektledningen stod Oskar Sjöman på den småländska reklambyrån Wallypower för. Oskar och jag har “nosat på varandra” ett tag, och fick nu möjligheten att göra något tillsammans. Kul, och jag hoppas det blir mer samarbete framöver.

Viktigt var spelet mellan skärpan vid munstycket och oskärpan i pistolen, som nästan försvinner i en blandad rörelse/gaussisk oskärpa.

Pistolen levererades till mig i DXF-format från Autocad, och jag gjorde materialsättning / texturering i 3D (Cinema 4D). Resten är  gjort i photoshop.

Ovan: En studie i pistolens munstycke och man ser hur färgpulvret sprids, slås ut mot sidorna av det svampformade munstycket.

Ovan: En detaljbild av G:et i ordet powdercoating ger en känsla av storleken på arbetsfilen, som gick upp i över 4 Gb i minnet under arbetets gång. Den färdiga, förenklade PSD:n kunde zippas ned till drygt 700 Mb. Bilden kommer att tryckas i 2720×2240 mm i 100 dpi. Pixelstorleken blev 10709 x 8819, och det tomma startdokumentet i photoshop uppgick till 270 Mb.

Jag gillar verkligen trenden (det sägs vara det) att göra mer analogt, dvs mindre digitalt i postproduktionen. IKEAS nya reklamfilm är ett delvis ett exempel på, för i brist på tid för uppställning av olika kök för fotografering, har man istället använt retusch för att spara tid. Reklam för IKEA, av Forsman Bodenfors, Bsmart mfl. Man har gjort en klippbok för att visa på mångfald och bredd i IKEAs kökssortiment. Jesper Kouthoofd har satt samman själva boken, som filmades på riktigt:

IKEA Drömkök by B Smart from Johan Ronnestam on Vimeo.

CAP & Design har en ganska intressant läsvärd (reklam-) artikel om hur produktionen gick till. Jag saknar lite delaljer givetvis, men man får ta med i beräkningen att det här är en reklampelare för de inblandade. Inget fel i det, men det lämnar luckor för den intresserade och nogräknade läsaren. Lite svårt att bedöma på bilderna, men jag utgår från att bildarbetet är klanderfritt.

Själva retuschen

Här är ett exempel på retusch, signerad Erik Hemmingsson på bsmart, i uppdraget (jag tror köket var vitt från början):

Hursomhelst är det intressant läsning om ett projekt under tidspress.

 

Inte sprillans dagsfärskt, men jag vill ändå visa det här, som ett inlägg i retuschdebatten. Skönheterna (?) Britney Spears, Leona Lewis och Christine Aguilera kränger sina skivor med annonser i Berlin, och man har klistrat på photoshop-interfacet i fejset på damerna.

I lagerpaletterna kan man läsa saker som Legs 2A, Body 45B etc. Många ler nog, och en och annan kanske också får sig en avsedd tankeställare. Jag kan också tänka mig att många inte förstår alls vad det handlar om, photoshop är ju trots allt för en begränsad skara människor och användare.

Dock tror jag att ett sådant tilltag kan skapa många nyttiga spontana diskussioner om alla de förskönade bilder vi dagligen möts av, och mäter oss mot. Enligt mitt tycke är den mesta kommersiella retuschen vansinnigt stereotyp och tråkig. Det alltför förskönade ansiktet eller kropp blir bara en tom fantasi. Som en skyltdocka ungefär. Retusch får ju en hel del skit av den anledningen, med all rätt. Bäst blir det när den bär upp en bra idé, och inte nödvändigtvis osar av ekvilibrism. Att en fantastisk bild passerar som helt och hållet trovärdig kan rentav försvåra för budskapet tror jag. Man kan fastna i letandet efter den avslöjande detaljen, istället för att ryckas med av idén bakom bilden.

Relaterade länkar

1. Jag surfade nyss runt på “mina” sökord, och sprang på de här synpunkterna på retusch hos “Hanneles paradis på hisingen” (Göteborg). Den tangerar innehållet i den här artikeln.

2. Testade Twinglys nya Microblog Search och fann beröringspunkt med artikeln “VM i retusch!” i Charlotta Flinkenbergs på CHIC (okt. -08). Charlotta (eller tidningen CHIC) använder f.ö. Twitter att mikroblogga med, precis som jag (ibland).

Ligger Sverige efter igen?

Det verkar så, när jag läser artikel på CAP & Design om svenska La Machine som arbetar med avancerad bildbehandling, montage och retusch för olika, ofta kända, fotografer.

I sverige förekommer i stort sett aldrig retuschörens i en byline. Jag har hört upprörda röster om detta förut, och kan väl egentligen bara stämma in i kritiken på över detta rätt trista förhållande. En ändring tror jag inte heller kommer att komma inifrån byråvärlden som jag misstänker är alldeles för konservativ för att ens bry sig speciellt mycket. Rollerna är färdigpaketerade och cementerade för länge sedan.

Jenny Stigsdotter och Matilda Persson säger att skrået har en högre status, och att de oftare får en byline i utlandet, samt att termen “digital artwork” är vanligare där. För skojs skull gjorde jag en sökning på frasen digital artwork, men hittade inte mycket som pekade mot reklamvärlden eller specifikt bildretusch. Månde det vara så att reklambranschen även utomlands är så dåliga/ointresserade av mediet internet (på allvar) att de inte mutat in sina nischer ännu? Exempelvis är svenska La Machines egen site helt osynlig för sökmotorerna. Synd, för jag tror att många fler än närstående, klienter och andra i deras personliga nätverk skulle ha behållning av deras fint hanterade bildarbeten.

För egen del attraheras jag allra mest av det fria bildskapandet med fotot, retuschen och andra digitala verktyg och framtiden får utvisa hur väl jag lyckas där. Drömmen är ett värdegrundsmässigt sammansvetsat litet och engagerat visionärt team “med bilden som vapen”. Välkommen med ansökan…

Not (08-02-14): Jag ber om ursäkt att jag missuppfattat namnet La Machine och skrivit La Machina, så även i länken som inte fungerat. En extremt lat, ej här namngiven, branschkollega kläckte till sist ur sig att jag klantat till det, och nu har jag rättat till misstaget. Tack liksom…